Sara Rasmusson

Idag var det som sagt hopptorsdag, skulle hoppa två hästar, en på förmiddagen & en på eftermiddagen. Hade satt upp hinder som tillslut blev en bana med kombination, grind & mycket svängar. Jag red Bella på förmiddagen, en gammal galoppör som älskar att hoppa. Har nog inte ridit henne sen ettan eller början på tvåan så hade ingen koll på alls hur hon skulle ridas. Jag visste att hon var känslig, men att hon var så känslig visste jag inte. Hon var dessutom på ett riktigt grinigt humör & det gjorde inte saken bättre. Hoppade några språng på bett men bytte snart till hacket som hon brukar tycka är mycket trevligare. Hade några små missöden men det gick ändå okej. Långt ifrån bra men vi kom över hinderna i alla fall. Sen när vi skulle hoppa banan försvann komunikationen. Det stod ett hinder på diagonalen & ett på medellinjen precis brevid varandra & jag ville styra mot diagonala medan hon sög mot det andra, vi red mot diagonala men vingligt & vet inte hur vi hamnade där men hon blev osäker på vad jag ville så hon tänkte rida förbi hindret, problemet var bara att där stod ju ett annat. Så det slutade med att vi hamnade mellan de två hindrena, där det var alldeles för trångt för en häst att ta sig igenom, så hon slog på tvärnit & jag flög fram på halsen, där satt jag & hann tänka på hur fan jag skulle ta mig därifrån & då började hon springa bakåt med huvut i backen. Det resulterade alltså i att jag stupade framåt & landade på marken. Gjorde någon snurr så jag landade på högra sidan & dunkade huvudet i hinderstödet. Jag blir alltid riktigt frustrerad när jag åker av att jag inte låter mig själv riktigt känna om jag har ont eller inte. Så jag var lika snabbt uppe igen & red banan en gång till & denna gången kom vi över alla hinder. Efteråt däremot kom smärtan, eller ja smärta var det väl inte men jag fick ont i alla fall. Överarmen fick en smäll & höger höft en rejälare smäll. Tyvärr är jag ibland lite för envis & blundade lite för det så satt upp på orup efter lunch & hoppade samma lektion. Då gick det mycket bättre trots att det ibland gick lite för fort. Han är riktigt hoppsäker så man behöver bara hjälpa honom med vägar, fart & lite taxering, även fast han skulle klara det galant själv. däremot skulle ryttaren antagligen inte sitta kvar om han fick göra det på sitt sätt, så därför får man stötta honom lite. 

 

Om man trillar av på skolan har vi som regel att man blir tvungen att bjuda på tårta, så imorgon bjuder jag & Denice på kladdkaka eftersom vi båda trillat av under praktiken, ett gott sätt att avsluta praktiken på också. 

 

Nu däremot känns det ordentligt att jag legat på backen. Höften mår inte särskilt bra & kommer nog få en jättefin lårkaka. Sover bort det onda tills i morgon i alla fall hoppas jag! :)